Jag är så splittrad i vad jag vill. Ena stunden tror jag mig veta vad jag vill för att i nästa stund vilja något annat.

Efter nästan ett halvår som arbetslös är jag fortfarande lika vilse. Jag vill tjäna pengar på ett för mig meningsfullt, givande och utvecklande sätt, det är målet, men hur jag ska ta mig härifrån och dit vet jag inte. Jag önskar att jag hade klarat av den här biten när jag var i 20 års åldern och att jag inte väntat till 44 års ålder. Jag lever mitt liv i omvänd ordning. Nu är mina döttrar vuxna och lever sina egna liv, vilket också innebär att jag kan börja leva mitt liv. En märklig känsla infann sig när jag insåg att jag inte längre var den viktigaste personen i mina barns liv… Istället är det nu min tur att vara den viktigaste personen i mitt liv… En tid för omställning i både tanke och handling. Det första jag gjorde var att göra om mina döttrars rum till kontor åt mig, och nu sitter jag i detta mitt nya rum och skriver, tänker, försöker landa i någonting. Ensam hemma med Ludde och Leo som sällskap. Ludde sover på gästsängen och Leo vid mina fötter. Om jag inte haft sällskap av Lena, Leo och Ludde detta arbetslösa halvår hade jag nog blivit galen, eller åtminstone deprimerad. Lena och jag har många timmars terapisamtal bakom oss, promenerandes i skogen med hundarna i alla väder eller sittandes med kaffekoppen i handen och hundarna vilande vid fötterna. Vi hjälps åt med hundarna, ventilerar våra tankar, hjälps åt att inte totalt deppa ihop i detta limbo vi lever i. För det är där, i sitt sociala nätverk och i sin familj, man måste söka stöd när man är arbetslös. Stackars den som inte har ett socialt nätverk eller en förstående familj för arbetsförmedlingen tillhandahåller inte något som helst stöd. Det enda arbetsförmedlingen tillhandahåller är krav. Jag undrar vad dom egentligen gör på arbetsförmedlingen, jag skulle nog behöva göra ett studiebesök bakom kulisserna för att förstå. Första veckan i mars anmälde jag mig som arbetslös och jag har fortfarande inte träffat min handläggare. En handläggare som för övrigt varit tydlig med att hon inte vill ha med mig att göra, jag är ett problem som helst ska försvinna. Förmodligen beror detta på att jag inte passar in i den ordinarie mallen och handläggarna på arbetsförmedlingen aldrig ska använda sig av “think outside the box” metoden. En annan handläggare godkände i slutet på juni att jag skulle få en jobbcoach, vilket var mot min handläggares vilja. När jag träffade min jobbcoach för en vecka sedan fick jag reda på att min handläggare inte godkänt fakturan. Stackars min handläggare, jag har fortfarande varken försvunnit eller kommit i sysselsättning. Jag är en plump i hennes protokoll!

Men jag har i alla fall en förstående familj, ett socialt nätverk, en hund som håller mig sysselsatt, tak över huvudet, mat att äta och kläder på kroppen. Så i det stora hela har jag det bra, det går ingen nöd på mig, Jag sitter mätt, torr och varm i mitt hem medan åskan mullrar utanför.

Och kanske, kanske vaknar jag en dag och inser att jag inte är splittrad mer, att jag hittat fram till målet, att jag är rofylld i kropp och själ.

//Angelica

 

Arbetsförmedlingen

30 augusti 2013 15:03

Hej Angelica,

Peter heter jag och arbetar på Arbetsförmedlingen, vi prenumererar på inlägg som handlar om Arbetsförmedlingen och/eller vår verksamhet.

Har av att läsa några av dina inlägg fått den uppfattningen att din kontakt med Arbetsförmedlingen kanske inte riktigt blivit till vad vi båda önskar.

Du ska naturligtvis få kunna känna såväl stöd som förtroende i dina kontakter med Arbetsförmedlingen, ingenstans ska du behöva få känslan av otillräcklighet. Kort sagt vill vi vara ett schysst bollplank på vägen mot ditt nästa jobb eller studier. Vi ska finnas till för dig och inte tvärtom...

Vi bär med oss olika ryggsäckar av erfarenhet och alla har med det olika förutsättningar när vi ställs inför en arbetslöshet, det blir därför svårt att peka ut vilken som kan generellt vara den snabbaste vägen ut till arbete igen.

Ingen ska behöva känna sig otillräcklig i sitt arbetssökande än om kraven från arbetslöshetskassa eller annan försörjning kräver en hel del av den det berör. Det är Arbetsförmedlingen som tillsammans med dig istället ska se till att du känner dig hoppfull och att det du gör ska vara tillräcklig för att kunna lösa din situation.

Tråkigt att det inte ännu funnits tillfälle för dig och din arbetsförmedlare att träffas, hoppas ni inom kort ändå kommer överens om en gemensam tidpunkt för träff för att prata vidare kring hur vi kan hjälpa dig på bästa sätt.

Avslutningsvis hoppas jag att din jobbcoachning blir till vad du önskar och att du finner stöd i ditt fortsatta arbetssökande.

Kontakta oss http://korta.nu/ignwx gärna för att prata jobb, studier eller annat, det gillar vi!

Ha det gott och fortsatt lycka till!

Med vänlig hälsning
Peter, arbetsförmedlare

http://www.arbetsformedlingen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Foto; L Melin    Inte på bekostnad av mig   orden kom från min egen mun, utan att tänka hade jag formulerat denna mening och den kom direkt från mitt hjärta. Meningen hängde kvar i rummet, som en iskristall, skarp och glasklar. Tystnad...

    Skrivandets helande kraft   för många, många år sen satt jag på en stol mittemot en man. Jag hade blivit skickad till honom för att prata. Hans profession var att hålla samtal. Jag behövde få prata om det traumatiska som hänt mig. Jag va...

  foto; L.Melin   Köpa tid   känslan av att livet bara går, rullar på eller gått i stå. En känsla av att det endast består av att äta, sova jobba...äta, sova jobba. Och däremellan en trötthet och likgiltighet som förlamar och resulterar i ...

    Nu blommar blommorna dom vita blommorna Nu fryser frosten fast på fönsterrutans glas En sliten ängel går längs gatorna i januaridagen är hon tunn som gas   Hon drar sin kvast ner längs rännstenen Barnen har flyttat ut se dä...

  Foto; L. Melin   Jag räknar inte dagarna som går utan istället dagarna jag får. Jag räknar inte min ålder i år utan påbörjar varje ny dag där den förra tog till ända. Så fortsätter jag leva mitt liv, här och nu. Ett liv i all sin enkelhet. ...