Jag har också en dröm....och säkert många med mig. Idagarna är det 50-årsjubileum för Martin Luther King Jrs berömda tal den 28 augusti 1963. Talet har gått till historien som ett av de mest berömda i världen. Talet avslutade marschen som hundratusentals hade deltagit i för människors rättigheter oavsett hudfärg m.m. http://www.analytictech.com/mb021/mlk.htm

Jag var ett litet barn år 1963, men jag minns dessa år under 60-talet så tydligt...stora världshändelser som påverkade familjer ända in i de svenska folkhemmen. Det handlade om människors rättigheter oavsett hur vi såg ut utanpå. Det var hemska svart-vita bilder som kablades ut i världen, senare följt av morden på Kennedybröderna, mordet på Luther King och alla kravaller som var däremellan. 

Idag när jag sitter i TV-soffan och försöker se de starka bilderna som kablas ut i världen grips jag av en overklighetskänsla. Att se små, små barn kämpa för sitt liv....att se små, små barn som om de sover helt stilla och fridfullt...men det fasafulla är att de inte sover utan är döda...att de gasats ihjäl....på öppen gata en vanlig morgon i anslutning till sina hem. Jag mår illa. 

Vi människor har blivit så vana att se bilder av kravaller, blod, skadade och lemlästade...ja till och med döda människor i TV - att vi nästan inte reagerar längre. Det är som att det hör till vardagen, vi i Sverige lever vidare i våra trygga liv....med alla de skyddsnät vi har. När jag ser bilderna från Syrien....där människor stora som små drabbats och kämpar....griper det tag i mig....och jag inser att detta pågår och är en verklighet för många människor. Jag mår illa. 

Det har gått  50 år sedan en modig svart man uttalade orden "I have a dream......och avslutade sitt tal med "Let freedom ring.....då - när jag var ett litet barn. Hur ser världen ut idag? 

Jag har också en dröm...en dröm om alla människors lika värde....en dröm om fred på vår jord...en dröm om att alla ska få äta sig mätta.....att jordens resurser ska fördelas rättvist....att alla har rätten att leva sitt eget liv....utifrån egna förutsättningar... att barn ska ha rätten att leka....att alla har rätt till undervisning...kvinnors rätt till arbete....att alla ska behandlas med respekt....ja...listan blir oändlig. 

Och om alla mina drömmar skulle bli verklighet skulle min sista dröm också bli sann....att jag en dag kan se nyheter på TV utan att behöva se hemska bilder från världens alla hörn....att se en leende reporter säga "Idag har vi roliga och positiva händelser att rapportera...."

/Lena

En dikt som min mamma skrev under sin levnad känns fortfarande levande....

I min värld har alla nationer

planterat en fredsros i sina kanoner

I min värld sitter i var bajonett

en prunkande härlig blombukett

I min värld sitter på var raket en hälsning om fred

som sänds ut över vår planet

 

Krokii

24 augusti 2013 15:44

I have a dream.. Som du säger är de många. Jag hoppas få se några av dem besannade under min livstid.

Fin dikt som mor din skrev, både målande och hoppfull.

Kram, Krokii

http://krokii.bloggplatsen.se

LeAn

24 augusti 2013 17:28

Det goda segrar alltid över det onda....som tur är. Tråkigt nog gör det onda så mycket illa..men hoppet till mänskligheten får vi aldrig överge. Tack, ja min mamma var en stor levnadskonstnär och jag saknar henne.... Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Foto; L Melin    Inte på bekostnad av mig   orden kom från min egen mun, utan att tänka hade jag formulerat denna mening och den kom direkt från mitt hjärta. Meningen hängde kvar i rummet, som en iskristall, skarp och glasklar. Tystnad...

    Skrivandets helande kraft   för många, många år sen satt jag på en stol mittemot en man. Jag hade blivit skickad till honom för att prata. Hans profession var att hålla samtal. Jag behövde få prata om det traumatiska som hänt mig. Jag va...

  foto; L.Melin   Köpa tid   känslan av att livet bara går, rullar på eller gått i stå. En känsla av att det endast består av att äta, sova jobba...äta, sova jobba. Och däremellan en trötthet och likgiltighet som förlamar och resulterar i ...

    Nu blommar blommorna dom vita blommorna Nu fryser frosten fast på fönsterrutans glas En sliten ängel går längs gatorna i januaridagen är hon tunn som gas   Hon drar sin kvast ner längs rännstenen Barnen har flyttat ut se dä...

  Foto; L. Melin   Jag räknar inte dagarna som går utan istället dagarna jag får. Jag räknar inte min ålder i år utan påbörjar varje ny dag där den förra tog till ända. Så fortsätter jag leva mitt liv, här och nu. Ett liv i all sin enkelhet. ...