Av åtta sorters silkesgarn fanns ju i var butik,

men ingen fanns i någon bod, som var den sista lik.

Och ändå blev du inte trött att söka den nyans

av detta klara silkesrött, som ingenstädes fanns.

Du bar det provet i din hand liksom en hjärtesträng

och som ett strå i aftonsol från någon fjärran äng.

Det var som om ditt broderi förutan denna färg

ej blev en väv av poesi, blott en prosaiskt snärj. 

Av åtta sorter av amour finns sju hos varje man.

Den sista finnes i mitt bröst för dig och ingen ann.

Och du ska inte tröttas ut om du vill söka den.

Den slår ur hjärtat var minut, det ser du väl, min vän.

Så tag den till ditt broderi, den är som gåva ment.

All ungdomsskimmer finns däri, allt rusigt, allt serent.

Än har min kärlek den nyans, som är den silke lik,

som du har sökt men som ej fanns i någon garnbutik. 

Gabriel Jönsson (1892-1984)