Jag ser ljuset, våren har kommit och dagarna blir längre, snön är i princip borta. Mörkrets tid är över, vi har klarat av ännu en vinter - och i år har den varit så lång! Vi behöver ljus, ljuset symboliserar så mycket, allt känns och blir lättare när tillvaron får bada i ett skimmrande ljus. När min kristall i köksfönstret reflekterar solens strålar och det dansar ljuspunkter i alla regnbågens färger runt i mitt kök kan jag sitta och titta på dem och bara njuta. Rörelse och ljus förenat och skapat av naturens krafter skänker mig en stunds lycka. Det är viktigt att se dessa ljuspunkter i livet, även om de är flyktiga och varar endast korta stunder. Så just nu känns livet lite lättare, för en arbetslös-men inte sysslolös-och absolut inte värdelös person- som jag. Framtiden, vilket underbart ord egentligen när man smakar på det, finns där och innehållet i min egen framtid börjar utstakas. Jag tillåter mig att njuta, drömma och fantisera samtidigt som jag sakta, sakta närmar mig målet. Allt har sin tid, är man en långsam person som jag, måste det få vara så, det är en konst att ha tillit till att allt kommer att bli bättre. Att våga lita på sin magkänsla att man är på rätt väg, fastän den ibland kan kännas kringelkrokig.

Men som Astrid Lindgren säger, man måste sätta fart också, det händer ju ingenting av sig självt, inte ens sommaren kommer då. Det är så sant, för att nå min framtid krävs det också hårt eget arbete, i både handling och tanke. Jag fick en skjuts av min handläggare på Arbetsförmedningen när hennes ord nådde mina öron....arbetsmarknadspolitiska åtgärder, praktikplats, arbetsmarknadsutbildning för bristyrken, aktivitetsstöd. FAS 1, FAS 2, FAS 3.

Tack - men nej tack, jag har lovat mig själv att den världen vill jag inte befinna mig i. Jag vill skapa min egen tillvaro, jag vill gå min väg, den som är ämnad för mig, den som jag egentligen alltid befunnit mig på. Jag har bara tagit en paus men nu ser jag ljuset därframme, ser min framtid och ser mitt kall. Och min övertygelse är att jag kommer att nå mitt mål.

//Lena