Vissa ord måste man riktigt suga och smaka på för att förstå innebörden.Tålamod är ett sånt ord och en egenskap som jag lider stor brist på, som jag inte har fått så stor portion av. När något hamnar i ett tillstånd av vakum, när nästa steg är beroende av andras agerande och där jag absolut inte kan påverka takten - då mår jag som sämst. När jag som är en långsam och lugn person kommit fram till ett taget beslut måste saker hända - och helst då i ett ökat tempo. Det ger mig energi att fortsätta - annars tappas fart och effekten blir den motsatta. Även enkla praktiska göromål i vardagen ska gå enkelt, snabbt och problemfritt utan att behöva kräva något tålamod från min sida. Vad det bottnar i att man har olika bra och dåliga egenskaper som person, vet jag inte. Om det har att göra med tidigare upplevelser i livet eller om vi föds med dem, att det är genetiskt.

Att försöka tänka och agera som vuxen, som när ens vänner ber om råd, är svårt när det kommer till en själv. Man får verkligen kämpa med sig själv för att inte tankarna ska fara iväg och låta det få så stora propotioner att man hamnar i en slutsats grundad på sin egen fantasi.

Det krävs stort tålamod att bara vara, låta saker få utvecklas i sin takt, låta tiden ha sin gång och ha tillit till att allt kommer att gå den väg som är tänkt och bli så bra som det bara kan.

Saker och ting kommer vid en särskild tidpunkt av en särskild anledning, den påminnelsen ger jag mig själv när jag far iväg i fantasin. Sen smakar jag på ordet TÅLAMOD - vad betyder det egentligen? Ja något så självklart viktigt som MODET ATT TÅLA - att vara så modig att jag vågar vila i vakumet tills det som ska komma är här.

 //Lena