Det är svårt att få till ett välbalanserat liv. Vi arbetar oftast för mycket, det tar för mycket tid, kraft och ork av ens liv. Det är lätt att vi tar på sig för mycket ansvar och engagemang och ger extra av allt, så vi faller ihop som en trasa när vi kommer hem. Vardagen blir en transportsträcka och den ena dagen är den andra lik...jobba, äta, sova, jobba, äta, sova...handla, städa, jobba, äta, sova...handla, städa... ja, så rullar det på. Det är lätt att somna i soffan på kvällen, vi orkar inte riktigt med att vara sociala och aktiva under veckorna. Sen kommer helgen, då har vi krav på att göra roliga saker, vara sociala, laga extra god mat, kanske bli bortbjuden eller bjuda in till middag. Småbarnsfamiljer har extra stora krav på sig på helgerna, för då ska även barnen aktiveras. Våra liv ska fyllas med mycket innehåll för att det ska vara perfekt och vi ställer så stora krav på oss själva.  

Som arbetslös sänks alla dessa krav, men de ersätts av helt nya krav. Tiden är inte längre en bristvara, egentid finns nu och hur jag vill disponera min dag bestämmer jag själv. Jag behöver inte längre leva ett totalt inrutat liv, utan jag kan ägna min dag utifrån hur jag själv vill och känner. Det krav jag har från mig själv och andra är att hitta ett arbete eller sysselsättning. Men det räcker inte med det....jag har nu också ett krav på mig själv att försöka komma på vad jag vill göra allra, allra helst i mitt liv, på riktigt. Att ta chansen och känna efter vad det är jag egentligen vill ägna mig åt i mitt resterande liv. Få göra något meningsfullt som ger både till mig själv och andra. Och att få användning av de erfarenheter som jag samlat på mig så här långt.

Hur som helst, när jag kommit i sysselsättning igen kommer min största prioritet att vara att leva med balans i livet. Även jag har gjort de misstag som de flesta gör, jag har rusat på, jag har arbetat för mycket, jag har gett för mycket av mig själv, jag har satt mig själv i sista rummet.

Arbetslösheten har haft det goda med sig att jag har lärt mig att prioritera annat, jag har lärt mig läxan att om jag inte ger till mig själv först - kan jag aldrig, aldrig ge till andra människor utan att sker på beskostnad av mig själv. Som alltid gäller det att ha balans.

//Lena