Foto; L. Melin

Tiden läker alla sår.....talesättet som vi är vana att höra det. Men, så är det inte alls, säger de som vet. Det är inte tiden i sig som läker såren, utan det vi gör under den tiden som har betydelse. Separationer, förluster och dödsfall - behöver bearbetas för att vi inte ska hamna i stress- och depressionsrelaterade diagnoser.

Själv har jag alltid haft svårt för avsked......och jag vet också vad orsaken till det är. En plötslig separation som ung, som gjorde mig sjuk. Jag blev helt apatisk....gav upp livet blott tjugo år gammal...hela min tillvaro gick i kras på en dag. Det tog många år att komma igen efter den förlusten och framför allt känna tillit.

Alla avsked blev svåra efter denna händelse, stora som små. På min arbetsplats hade jag i flera år till och med problem när någon skulle sluta. Tuggorna från tårtan växte i min mun och jag väntade med fasa på att det var min tur att ge kramen och säga "hejdå - lycka till". Jag hade kopplat ihop avsked med en negativ händelse - där jag förlorade någon eller något värdefullt.

Med åren blir vi bättre på att hantera svåra upplevelser, vi kan sätta ord på våra känslor och vi kan bättre ta omhand det vi känner. Jag har blivit bättre på avsked, jag vågar känna och jag vågar visa mina känslor. Jag kan fälla en tår eller flera om det känns sorgligt och en del  avsked har jag faktiskt till och med känt ren glädje inför....alltså glädje för att personen som jag säger "hejdå -  lycka till" åt själv har gjort ett val att gå vidare.

För blott tre veckor sen fick jag åter igen helt plötsligt uppleva ett avsked, ett avslut....då min man säger att han vill skiljas.....samma känsla, samma sorg, samma svåra upplevelse. Hela kroppen skriker i protest.....nej! Chocken, sorgen, ilskan.....ja, faserna är många och dem kommer jag att ta mig igenom...en efter en. Trots allt...jag står stadigt och jag inser hur stark jag är. Mycket vatten har runnit under broarna sen min första besvikelse i livet, många händelser har påverkat mig, stärkt mig och tagit mig dit där jag befinner mig idag.

Och jag har lärt mig att avsked är en del av livet och att alla relationer är föränderliga. Det viktiga är att ha tillit till att det finns en mening med allt som sker - det måste vara så att det ska leda till något bättre....och under tiden ska jag varsamt använda tiden till att slicka mina sår så att de läker....för det är vad vi använder tiden till som har betydelse. 

/Lena

 

Hans

18 oktober 2013 08:55

Lena dina ord är så vackra även om det skär djupa snitt i hjärtat att höra dom ibland. Hörde en sommarpratare säga något i somras, minns inte vem men så här var det iallafall "Ett liv i sorg är också ett liv" några otroligt sorgliga ord men ändå så sant

http://hemmaspa.blogg.se

LeAn

18 oktober 2013 09:26

Tack Hans, kära vän. Vi föds säkert i smärta för att stå rustade inför att livet även innehåller mörker och sorg. Och för att vi ska kunna uppskatta motsatsen....ljuset och glädjen. Mina söner tröttnade vansinnigt på mig när jag alltid svarade dem som små...."ni måste ha tråkiga dagar annars kan ni inte uppskatta de roliga". Och så är det säkert med livet i stort också...och smärta...ja den hör till.

 

Hille

18 oktober 2013 19:13

Fantastiska du!
Du är så klok, kärleksfull, värdefull, vacker både inuti och utanpå, generös, omtänksam. En otrolig vän som jag värdesätter högt!
Du är stark och fri!
Kram H

LeAn

18 oktober 2013 23:41

Tack Hille, för alla fantastiska ord! Ja, och du vet....att allt du säger är ömsesidigt....precis så! Kram på dig!

 

luvcatz

25 oktober 2013 13:29

Härlig blogg,mycket tänkvärt, livet går inte i repris :)

LeAn

25 oktober 2013 19:59

Tack....det värmer. Ja så är det...livet går inte i repris, det gäller att ta tillvara på varje dag av bästa förmåga.

 

Göran

30 oktober 2013 12:29

Intressant och välskriven blogg med fina bilder. Sorg drabbar de alla förr eller senare och jag brukar säga nästan som du. Sorg går inte över men man lär sig leva med den.
Antagligen för att man inte har så mycket annat att välja på!

http://singelfarsan.bloggplatsen.se

LeAn

30 oktober 2013 17:45

Tack för dina värmande ord. Ja, mycket hör livet till...och även sorg måste få plats. Och ja, det är bara att att fortsätta....inte låta känslan förlama oss i stunden utan låta den vara den näring som den på lång sikt är.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Foto; L Melin    Inte på bekostnad av mig   orden kom från min egen mun, utan att tänka hade jag formulerat denna mening och den kom direkt från mitt hjärta. Meningen hängde kvar i rummet, som en iskristall, skarp och glasklar. Tystnad...

    Skrivandets helande kraft   för många, många år sen satt jag på en stol mittemot en man. Jag hade blivit skickad till honom för att prata. Hans profession var att hålla samtal. Jag behövde få prata om det traumatiska som hänt mig. Jag va...

  foto; L.Melin   Köpa tid   känslan av att livet bara går, rullar på eller gått i stå. En känsla av att det endast består av att äta, sova jobba...äta, sova jobba. Och däremellan en trötthet och likgiltighet som förlamar och resulterar i ...

    Nu blommar blommorna dom vita blommorna Nu fryser frosten fast på fönsterrutans glas En sliten ängel går längs gatorna i januaridagen är hon tunn som gas   Hon drar sin kvast ner längs rännstenen Barnen har flyttat ut se dä...

  Foto; L. Melin   Jag räknar inte dagarna som går utan istället dagarna jag får. Jag räknar inte min ålder i år utan påbörjar varje ny dag där den förra tog till ända. Så fortsätter jag leva mitt liv, här och nu. Ett liv i all sin enkelhet. ...