Foto; L. Melin

Vägen hem var mycket lång och ingen har jag mött,

nu blir kvällarna kyliga och sena.

Kom trösta mig en smula, för nu är jag ganska trött

och med ens så förfärligt allena. 

Jag märkte aldrig förut att mörkret var så stort,

går och tänker på allt det där man borde.

Det finns så mycket saker jag skulle sagt och gjort

och det är så väldigt lite jag gjorde.

Skynda dig älskade, skynda att älska,

dagarna mörknar minut för minut,

tänd våra ljus , det är nära till natten

snart är den blommande sommarn slut.

Jag letar efter någonting som vi kanske glömde bort

och som du kunde hjälpa mig att finna.

En sommar går förbi den är alltid lika kort

den är drömmen om det man kunnat vinna. 

Du kommer kanske nån gång förrn skymningen blir blå,

innan ängarna är torra och tomma. 

Kanske hittar vi varann, kanske hittar vi då på 

något sätt att få allting att blomma.

Skynda dig älskade, skynda att älska,

dagarna mörknar minut fö minut,

tänd våra ljus, det är nära till natten

snart är den blommande sommarn slut. 

/Lena

(Text av Tove Jansson) 

Foto; L. Melin