Sommaren är kort, det mesta regnar bort...... fastän iår stämmer det inte riktigt när det gäller vädret. Iallafall inte där jag har befunnit mig...fast de två senaste dagarna har det regnat lite grann...men det har bara varit välkommet. 

Så fort en sommar passerar egentligen...innan midsommar har man hela sommaren framför sig och kvällarna är ljusa och långa....och en dryg månad senare börjar mörkret infinna sig redan vid 22-tiden - men även det känns välkommet.

Jag tycker om när årstiderna skiftar....precis när sommaren håller på att gå mot sitt slut, som nu kan jag känna ett sting av vemod. Men, när mörkret är här och hösten börjar nalkas tycker jag att det är en fantastisk årstid...nästan den bästa av dem alla. Det är tillåtelsens tid....det är inte så många måsten som på sommaren. De korta årstiderna tycker jag bäst om...våren och hösten, förväntningarna på det som komma skall.

Varje årstid har sin tjusning och traditon, samma aktiviteter, rutiner och göromål år efter år. Nu när mörkret kommer är det dags att börja tända ljus igen på kvällarna och på dagarna ge sig ut i skogen och plocka av de blåbär, lingon och eventuell svamp som kommer. Byta ut sommarblommorna i utekrukorna mot mer höstliknande...först krysantemum- och asterbollarna och sen kommer ljungen i alla möjliga färger numera. Ställa ut några lyktor i trädgården för att få några ljuskällor. Äta kräftor, göra grytor och soppor samt bjuda hem vänner på middag. 

En sommar är kort, så upplever jag det numera...däremot när jag var barn tyckte jag att sommaren var den årstid som var längst - den var en evighet. Det måste bero på sommarlovet - att man var ledig jättelänge. Och under en sommar hände alltid något spännande...man hade upplevt något speciellt, träffat någon, gjort något bus, lärt sig något nytt. Det var som att man inte var densamma när man började i skolan på hösten. Kanske berodde det på att man hade växt, utvecklats...det händer mycket på kort tid i ett barns liv.

/Lena

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Foto; L Melin    Inte på bekostnad av mig   orden kom från min egen mun, utan att tänka hade jag formulerat denna mening och den kom direkt från mitt hjärta. Meningen hängde kvar i rummet, som en iskristall, skarp och glasklar. Tystnad...

    Skrivandets helande kraft   för många, många år sen satt jag på en stol mittemot en man. Jag hade blivit skickad till honom för att prata. Hans profession var att hålla samtal. Jag behövde få prata om det traumatiska som hänt mig. Jag va...

  foto; L.Melin   Köpa tid   känslan av att livet bara går, rullar på eller gått i stå. En känsla av att det endast består av att äta, sova jobba...äta, sova jobba. Och däremellan en trötthet och likgiltighet som förlamar och resulterar i ...

    Nu blommar blommorna dom vita blommorna Nu fryser frosten fast på fönsterrutans glas En sliten ängel går längs gatorna i januaridagen är hon tunn som gas   Hon drar sin kvast ner längs rännstenen Barnen har flyttat ut se dä...

  Foto; L. Melin   Jag räknar inte dagarna som går utan istället dagarna jag får. Jag räknar inte min ålder i år utan påbörjar varje ny dag där den förra tog till ända. Så fortsätter jag leva mitt liv, här och nu. Ett liv i all sin enkelhet. ...