Direktlänk till inlägg 22 mars 2013

Leo är min hälsa

Av LeAn - 22 mars 2013 17:53

Undrar hur många mil hundpromenader jag har gått i mitt liv.... Jag började redan som barn att dra runt på hundar i grannskapet. När jag såg en söt hund brukade jag följa efter ekipaget på betryggat avstånd för att se var de bodde för att dagen därpå ringa på dörren och fråga om jag fick gå ut med deras hund...de undrade nog var jag dök upp ifrån....

Det var Lasse, Nicke, Tuffingen, Chicko, Zeta,,,ja allt vad de hette. Och jag minns dem alla så väl än. Men, det är länge sen...så de bor i hundhimlen nu - tillsammans med Fly, hunden som min föräldrar sent omsider köpte...efter alla år av tjat från mig. Men, då var det nästan försent för jag var sexton år och mitt intresse för pojkar hade nästan börjat ta överhanden, så jag lämnade mitt tonårsrum och Fly för att flytta ihop med en pojkvän vid precis arton år fyllda. Men, det är en annan historia....Fly var i allafall en svart labradorhane - jättestor, jätteglad och jättehungrig ALLTID.
Fly blev tolv år gammal och det var en sorgens dag när han lämnade oss - mamma och jag var helt övertygade om att han var koltrasten som satt i cypressen utanför köksfönstret, den som sjöng så vackert för oss.


Sen den dagen har jag sagt att jag ska skaffa en egen hund en dag....men aldrig riktigt fått till det. För jag har arbetat jämt, jämt, jämt. Och var skulle hunden tillbringa dagarna....

Men, så kom då den dagen när jag bestämde mig och insåg att om jag fortsätter att säga sen, kommer det aldrig att hända - utan jag var tvungen att ta tag i saken. Och när jag väl bestämt mig finns ingen återvändo, då är det bara att handla - så att skaffa hund gick väldigt fort helt plötsligt.

Vi hämtade Leo midsommaren 2009, jag hade en lång, lång semester - tog ut alla sparade dagar plus årets semester, så jag var ledig hela sommaren, åtta veckor. Dessa veckor tillbringade jag med min valp och det enda som stod på agendan var att ge honom mat och gå korta kissrundor.

Och vilken härlig sommar det var....jag gjorde i princip ingenting mer än tog hand om valpen Leo.

Efter att de åtta veckorna gått började jag jobba och Leo började på hunddagis och fick en massa kompisar - oj vad han lekte och trivdes där.


Nu har jag varit hemma ett antal månader eftersom jag är arbetslös och Leo har varit min hälsa, mitt stöd, min terapi och sällskap. Han har varit så nära och följt mig hela tiden, i de sorgsna stunderna och under de dagar då det har kännts bättre. Visst har det varit tufft vissa dagar att ha en hund att ta hand om när man helst har velat ligga kvar i sängen....men vilken tur att han har funnits där, så jag har tvingats ut i naturen som är så helande för människan. Vi är gjorda för att vistas utomhus i naturen och det är lite ledsamt att vi tillbringar så mycket tid inomhus nuförtiden.

Djur och natur helar - så ut och gå över stock och sten, det råder jag dig. För det känns så fantastiskt när man kommer in igen och det ger så mycket energi.


//Lena

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av LeAn - 4 mars 2019 15:25


  Foto; L Melin    Inte på bekostnad av mig   orden kom från min egen mun, utan att tänka hade jag formulerat denna mening och den kom direkt från mitt hjärta. Meningen hängde kvar i rummet, som en iskristall, skarp och glasklar. Tystnad...

Av LeAn - 12 februari 2019 19:16


    Skrivandets helande kraft   för många, många år sen satt jag på en stol mittemot en man. Jag hade blivit skickad till honom för att prata. Hans profession var att hålla samtal. Jag behövde få prata om det traumatiska som hänt mig. Jag va...

Av LeAn - 4 februari 2019 17:06


  foto; L.Melin   Köpa tid   känslan av att livet bara går, rullar på eller gått i stå. En känsla av att det endast består av att äta, sova jobba...äta, sova jobba. Och däremellan en trötthet och likgiltighet som förlamar och resulterar i ...

Av LeAn - 7 januari 2019 20:13


    Nu blommar blommorna dom vita blommorna Nu fryser frosten fast på fönsterrutans glas En sliten ängel går längs gatorna i januaridagen är hon tunn som gas   Hon drar sin kvast ner längs rännstenen Barnen har flyttat ut se dä...

Av LeAn - 11 september 2015 21:17


  Foto; L. Melin   Jag räknar inte dagarna som går utan istället dagarna jag får. Jag räknar inte min ålder i år utan påbörjar varje ny dag där den förra tog till ända. Så fortsätter jag leva mitt liv, här och nu. Ett liv i all sin enkelhet. ...

Ovido - Quiz & Flashcards