Tänk att få vakna upp en morgon och känna sån tacksamhet, idag är en sådan dag. Och egentligen är det väldigt förunderligt att vi i vår del av världen inte känner tacksamhet varje dag. Vi som har och kan köpa allt. Det behövs att något drabbar oss, som en enkel övergående kräksjuka som jag precis har haft och repat mig ifrån...en kräksjuka som jag vet att jag kommer att besegra och som kommer att försvinna från min kropp lika snabbt som den kom till mig. Idag känner jag mig så tacksam - att jag orkar göra enkla sysslor som att plocka ur diskmaskinen och fylla den på nytt, att jag orkar ställa mig i duschen, jag till och med sätter på lite rouge på kindbenen och rött på läpparna för att fira att jag kommit hel ur detta. Det matchar mina rödochvit randiga inne-flanell-pyjamas-byxor.

Tacksamhet är ett vackert ord...alla människor borde stanna upp i sin hektiska vardag och känna av den känslan lite oftare. För det finns så mycket att vara tacksam för både i stort och smått.

Jag har under min tid som arbetslös konstigt nog varit tacksam fler gånger än när jag var i arbete, tacksam över livet, över min hälsa och över det vackra som jag fått se ute i naturen om dagarna. När jag har stannat upp och tittat närmare på ett spindelnät eller ett rimfrostblad, se dess vackra formationer och förundras över hur djur och natur kan skapa detta - att vår värld är full av konstverk - bara vi hinner stanna upp och se dem. Under min tid som arbetslös har jag närmat mig känslan av min barndom, då jag var mycket ute i skog och mark och upptäckt att det är samma dofter, samma känsla att gå på mjuk mossa och att det var längesen jag tillät mig att tillbringa tid där - fastän jag är en naturmänniska. Jag har befunnit mig i samma ekorrhjul som så många andra, där tiden är så krympt. Och just därför kan jag konstigt nog även känna en tacksamhet över att jag är arbetslös, fastän känslan är klyven, då jag idag hittat en del i mig själv som har så stor betydelse för att jag ska må bra,,att få vistas i naturen, att få stanna upp och att få stanna tiden för att beskåda allt det vackra och känna just - tacksamhet. 

//Lena