Direktlänk till inlägg 22 mars 2013
Det är morgon och jag sitter som bäst med morgontidning och kaffe när jag inser att jag känner mig intensivt iakttagen. Detta är en helt vanlig, dagligen återkommande, morgonritual. Nu uppstår dagens första maktkamp, ska jag njuta av tidning och kaffe eller gå promenaden som jag inte har lust med men som jag mår bra av? Att ignorera stirrandet genererar efter en stund en uppfordrande knuff, som i sin tur avlöses att nytt stirrande. Jag kan välja att avbryta detta med en skarp tillsägelse men det känns inte snällt, och jag är en snäll människa. Det är bara att inse att det är dags för dagens första promenad i naturen. Solen skiner, det är minusgrader och under natten har det fallit pudersnö. Världen är vit och vacker intalar jag mig. Medger dock att jag så här i slutet av mars hade föredragit sol och plusgrader. Faktum kvarstår, det är kallt. Både Ludde och jag behöver vinterjacka idag. Så beger vi oss ut på vår morgonrunda och startar denna med att hämta kompisen Leo. Hundarna bryr sig inte om att vintern varit lång, dom möter varje dag med samma glädje. Ludde och Leo lever i nuet, dom är livsnjutare. Jag vill också vara en livsnjutare. Jag försöker lära mig av hundarna, se varje dag som en ny start. Fri från igår, fri från i morgon, allt som finns är här och nu. Så svårt, att inte älta gårdagen, inte drömma om morgondagen, att alltid vara på väg. Någonstans.
//Angelica
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 | 21 | 22 | 23 |
24 | |||
25 |
26 |
27 |
28 | 29 | 30 |
31 | |||
|