Foto; L.Melin

En känsla av overklighet, känslan av att falla är påtaglig när sanningens stund slår igenom allt som byggts upp under åren tillsammans.

I en och samma stund slås allt sönder och fördämningarna rasar samman. Kvar står jag mitt i ett kaos och försöker tänka klart, hålla samman och hålla galenskapen ifrån mig. Det susar i mitt huvud och min kropp skakar av alla känslor som strömmar igenom på en och samma gång.

Ensam står jag, samtidigt som jag försöker luta mig mot någons axel, denna någon som inte längre finns. Någon som alltid funnits där i alla de år som vi varit samman. Som jag delat mitt liv med i både glädje och sorg. Som gett mig all trygghet och styrka liksom jag också gett. Två pelare stadigt förankrade i ett tillsammans.

Ett tillsammans som i ett enda slag förblir raserat, orden som inte längre kan sägas, meningarna som inte längre har någon verkan, där ingen mottagare finns.

Här står jag kvar, där du inte längre finns och jag fortsätter. På samma väg, mot samma mål, i det liv som jag alltid levt. Ingen skillnad. Jag står kvar för de mina, jag svävar som ett fjäderlätt moln över deras huvuden. För dem i tider av glädje och sorg.

Jag lutar mig mot min egna skuldra, tar emot mig ifall jag faller och jag plåstrar om mina sår. Rispan av svek har fortfarande inte läkt, men det starka röda bleknar med tiden liksom mina andra ärr.

Och där står du och kan bara se på. 

Lena

 

Anna

14 april 2015 08:29

Åh Lena, en sorg så stor! Inget kan jag säga för att lindra. Inget kan jag säga för att trösta. En stor varm kram kan jag sända dig, och förhoppningar om att livet snart åter kommer att ha vackra, klara färger. . . /Anna

http://kanintevaratyst.bloggo.nu

LeAn

14 april 2015 19:23

Tack Anna, livet har så sakteliga återvänt till mig och jag kan njuta av våren som kommit av sig...men som kommer att återvända! En nära vän befinner sig just i samma känsla som jag upplevt...när vi blir svikna av de som står oss närmast slår vi oss hårt. Kram Lena

 

heytezz

17 april 2015 22:58

Beklagar... du skriver så fint och så levande. Svårt att göra omsaker som gör så ont. Styrkekramar

http://heytezz.bloggplatsen.se

LeAn

17 april 2015 23:04

Att skriva, att få sätta ord på sina känslor har en stor helande kraft. Tack för dina uppmuntrande ord - de värmer och ger styrka.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Foto; L Melin    Inte på bekostnad av mig   orden kom från min egen mun, utan att tänka hade jag formulerat denna mening och den kom direkt från mitt hjärta. Meningen hängde kvar i rummet, som en iskristall, skarp och glasklar. Tystnad...

    Skrivandets helande kraft   för många, många år sen satt jag på en stol mittemot en man. Jag hade blivit skickad till honom för att prata. Hans profession var att hålla samtal. Jag behövde få prata om det traumatiska som hänt mig. Jag va...

  foto; L.Melin   Köpa tid   känslan av att livet bara går, rullar på eller gått i stå. En känsla av att det endast består av att äta, sova jobba...äta, sova jobba. Och däremellan en trötthet och likgiltighet som förlamar och resulterar i ...

    Nu blommar blommorna dom vita blommorna Nu fryser frosten fast på fönsterrutans glas En sliten ängel går längs gatorna i januaridagen är hon tunn som gas   Hon drar sin kvast ner längs rännstenen Barnen har flyttat ut se dä...

  Foto; L. Melin   Jag räknar inte dagarna som går utan istället dagarna jag får. Jag räknar inte min ålder i år utan påbörjar varje ny dag där den förra tog till ända. Så fortsätter jag leva mitt liv, här och nu. Ett liv i all sin enkelhet. ...