https://www.youtube.com/watch?v=rmfZQpB2-9M

Dina ögon söker mina, vi ser in i varandra och känner en bris från en tid för länge sen. En tid som var fylld av kärlek, den oskyldigt rena. När allt var enkelt och kravlöst, när hela livet låg framför oss som en krattad grusgång utan avtryck.

Du ser på mig och säger att jag är vacker, lika vacker nu som då. I dina ögon speglas jag så fastän åren har gått och livet har satt sina spår. Och jag ser på dig och tiden står stilla. Vi ser varandra, nu som då. Och vi känner kärlek, kärlek från en svunnen tid.

Kärlek som aldrig kan upphöra, kärlek som aldrig kan ta slut. Trots allt som varit däremellan. Trots åren som gått, trots sveket som gjorde ont. Allt är förlåtet. Kärlek sårar och livet far illa med oss ibland.

Vi står här inför varandra och förstår. Känslorna talar genom oss och vi säger orden. Vi är vuxna nu, livet går inte i repris. Vi kan inte backa tiden och göra allt ogjort. Du gjorde ett val och jag lät dig gå. Vi kan inte ångra det liv vi levt, skilda åt.

Vi förlåter varandra, vi känner varandra, vi ser varandra och vi vet att vi finns. I skilda liv, tätt in till, nära i tanken. Där finns du och här finns jag. Vi fortsätter så. Kärleken finns, för alltid. Den första från en svunnen tid. 

/Lena