L.Melin

Kan ord ta slut....kan alla ord vara sagda....kan alla meningar vara skrivna. Just nu känns det så för mig. Orden har sinat, tankarna slutat tänkas och jag befinner mig i ett tillstånd av paus. Jag ser det som ett naturligt tillstånd, kroppen vet bäst. Att förlita sig till att det som sker sker är också ett sätt att förhålla sig. Och jag låter det vara så.

Jag vilar....andra människor kanske upplever mig mer tyst än vanligt eller också märker de inte min tystnad....det är kanske är bara jag som vet att mina ord tagit slut. Och att jag i vissa situationer anstränger mig för delta i samtalet.....så att de inte tror att jag inte bryr mig.

Jag vilar.....de tre senaste åren har tagit mycket kraft och energi och nu när jag kommit till vägs ände behöver kroppen sin naturliga paus. Jag har semester, så lämpligt, så jag behöver egentligen inte anstränga mig alls. Jag tillåter mig att vila, att pausa. Bara vara. Och behovet av att göra allt som man annars kanske gör på en semester är för mig minimalt. Jag behöver inte aktivera, uppleva och göra saker hela tiden.....för det har varit fullt av aktiviteter och upplevelser av andra slag de senaste åren, så min hjärna är mättad. Jag tror nämligen att hjärnan inte kan göra skillnad på upplevelser.

Vila....jag tillåter mig. För första gången i mitt liv, känns det som, utgår jag från mig själv. Känner efter, vill jag, orkar jag, har jag lust. Sätter mig själv i främsta rummet. Det är min tur nu, jag står först i kön....för mig. Ett nytt sätt att tänka, sent i livet, men aldrig för sent. Att våga säga nej....att våga välja tystnad....att våga iaktta utan att bedöma och döma. Att våga vara och vila i nuet, jag försöker att inte spilla energi på oviktiga saker.

Ord kan ta slut och alla meningar kan vara skrivna....just nu. Jag uppmärksammar tillståndet och lägger det åt sidan. Jag vet....det kommer nya ord och nya tankar....fast i en annan tid. Just nu är tid att vila, just nu är tid att bara vara. Och jag tillåter mig. 

/Lena

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Foto; L Melin    Inte på bekostnad av mig   orden kom från min egen mun, utan att tänka hade jag formulerat denna mening och den kom direkt från mitt hjärta. Meningen hängde kvar i rummet, som en iskristall, skarp och glasklar. Tystnad...

    Skrivandets helande kraft   för många, många år sen satt jag på en stol mittemot en man. Jag hade blivit skickad till honom för att prata. Hans profession var att hålla samtal. Jag behövde få prata om det traumatiska som hänt mig. Jag va...

  foto; L.Melin   Köpa tid   känslan av att livet bara går, rullar på eller gått i stå. En känsla av att det endast består av att äta, sova jobba...äta, sova jobba. Och däremellan en trötthet och likgiltighet som förlamar och resulterar i ...

    Nu blommar blommorna dom vita blommorna Nu fryser frosten fast på fönsterrutans glas En sliten ängel går längs gatorna i januaridagen är hon tunn som gas   Hon drar sin kvast ner längs rännstenen Barnen har flyttat ut se dä...

  Foto; L. Melin   Jag räknar inte dagarna som går utan istället dagarna jag får. Jag räknar inte min ålder i år utan påbörjar varje ny dag där den förra tog till ända. Så fortsätter jag leva mitt liv, här och nu. Ett liv i all sin enkelhet. ...